Det är många som talar om, och engagerar sig i ”prepping” dessa dagar – att preparera sig och förbereda sig för besvärliga tider och om det oväntade inträffar. En oroligare värld gör att också myndigheterna uppmanar oss invånare att ha beredskap, för att åtminstone kunna klara oss utan samhällsinsatser en kortare period.
Förberedelse och beredskap är bibliskt. Det gäller såväl fysisk beredskap som andlig. Vårt liv är inte uppdelat i andligt och materiellt, utan är en helhet, det är inte fråga om antingen eller utan både och. Vi uppmanas ofta i Bibeln att vaka, vara förberedda och att vara uppmärksamma på det som händer i tiden. Den som bara låter tiden gå, och räknar med att allt löser sig i slutändan, räknas till de oförståndiga.
”Den kloke ser faran och söker skydd, de okunniga fortsätter och får sitt straff.” Ords. 22:3
Josef i Egypten
I Bibelns Gamla testamente berättas om Josef som kom till Egypten. Farao hade en gång en dröm om sju magra kossor som åt upp sju feta. (I drömmen kan de mest märkliga saker hända.) Josef, som kände sin Gud, fick uppgiften att uttyda drömmen åt farao, och Gud gav honom uttydningen. Josef sa: ”Gud har visat farao vad han tänker göra. De sju vackra korna betyder sju goda år och de sju magra korna betyder sju hungerår. Sju år ska komma med stort överflöd över hela Egyptens land. Men efter dem ska det komma sju hungerår så att man glömmer allt överflöd som var i Egypten, och svälten ska ödelägga landet. Därför bör farao utse en förståndig och vis man och sätta honom över Egyptens land. Under de kommande goda åren ska de samla in allt ätbart och lagra och förvara säd. Det ska finnas förråd av livsmedel för landet under de sju hungerår som ska drabba Egypten.”
Så blev Josef utsedd av farao att ta sig an uppdraget. Gud lät Josef se vad som skulle hända i framtiden, och gav honom också vishet att hantera situationen. Under de sju goda åren samlades ladorna fulla så att det fanns beredskap för de sju magra åren. Egypten var förberett och folket klarade sig också under de sju magra åren.
På samma sätt som Gud använde Josef för Egyptens bästa, vill han använda sin församling idag. Gud vill tala till oss, visa oss vad som ska hända och ge oss både kraft och vishet att verka för beredskap och för vårt områdes bästa.
Jesus och den sista tiden
Jesus undervisade också om beredskap och förberedelse, inte minst inför ”den sista tiden”, och att ha en andlig beredskap inför den dag då Jesus ska komma tillbaka. I Matteus 25 berättar han bland annat en liknelse om de tio jungfrurna som väntar på brudgummen. Brudgummen är Jesus som ska komma tillbaka, och jungfrurna representerar hans folk – bruden. Fem av jungfrurna var förståndiga och hade beredskap ifall deras väntan skulle bli lång – de hade extra olja till sina lampor. De fem andra hade ingen extra olja, och när brudgummen anlände, stod de där utan olja i sina lampor, och gick miste om bröllopsfesten. Därför brukar vi ibland i kyrkan tala om ”att ha olja i sin lampa och att ha lampan brinnande” som ett uttryck för andlig beredskap.
I våra dagar
Som församling vill vi uppmuntra både människor inom och utanför kyrkan till beredskap. Bara den som själv är förberedd kan hjälpa andra. Vi vet inte exakt hur framtiden kommer bli, men alla kan se att vårt samhälle knappast har blivit en tryggare plats på senare tid, snarare tvärtom.
Beredskap kan innebära mycket. Vi behöver ha beredskap för oväntade händelser, så vi kan klara exempelvis vatten-, mat- och elförsörjning för en kortare eller längre period. Vi behöver alla i någon mån, ha ett reservlager. Men ordet beredskap talar också högre och längre än att bara se till det fysiska och materiella. Livet är också en förberedelse. Vi behöver andlig beredskap för vår framtid – att berätta om en trygghet som finns att få och som sträcker sig bortom tid och rum. Gud vill att vi ska vara förberedda – inte förberädda. (Nej, det är inget stavfel, bara en ordlek 🙂
Vi har en tendens att skjuta viktiga beslut på framtiden. Det går an, att förbereda sig för det som vi vet ska ske imorgon eller i en snar framtid. Men att ha beredskap för det oväntade och det plötsliga, eller inför något som vi inte riktigt vet när det händer, fodrar en starkare motivation. Det är exempelvis lätt att skjuta existentiella tankar och frågor på framtiden: Vad är meningen med mitt liv? Varför finns jag till? Vad händer när jag dör? Sådant vill vi gärna tala om en annan dag, och kanske hoppas att det ändå löser sig till slut.
Ordspråksboken säger att ”den kloke ser faran och söker skydd”. Bibeln har svar: Gud är vår klippa, vår borg och vår herde, inte bara de soliga dagarna utan de mörka och svåra. Han har öppnat himlens förrådshus, gett oss det bästa Han hade – Jesus Kristus – för att vi ska få evigt liv. Har du en sådan beredskap för framtiden?